Till ett kallt Göteborg

Fria Tyglar var i går i ett kylslaget Göteborg. Närmare bestämt i Björkekärr. Där spelade vi för ett 50-tal pigga och glada pensionärer. I den lokalen var det ingalunda kallt, nej, varmt och hemtrevligt var det. Med en viss stolthet , får jag säga, blev det ett mycket lyckat program. I slutlåten sjöng så gott som alla närvarande med kläng och schwung. Efteråt kom många fram och tackade för det trevliga programmet. Med upplyfta hjärtan for vi hemåt och ser nu fram mot nästa spelning.

Äntligen vår

Så var då äntligen våren på plats. Livsgnistan tar fart igen. Sedan jag skrev senast har det varit ett antal spelningar runt om i landet; Café Wadman ett par gånger, Lidköping vid två tillfällen, Älvängen , Stenungsund, Surte m.fl. I kväll har FRIA TYGLAR spelat på Glasbruksmuséet i Surte. Mycket folk och trevlig stämning gjorde det hela till ett sant nöje. Varmt i trångt i lokalen men hjärtligt och skönt. Goda mackor serverades i paus och vi blev omhändertagna på bästa sätt. Nu ser vi fram mot nästa spelning!

Luciakväll på Wadman

Att fira Lucia på Café Wadman är väldigt ovanligt, dock  bjöds det på glögg och hemmagjorda pepparkakor när publiken kom. Uppskattades mycket! Inget firande men FRIA TYGLAR ruckade på sina principer och fungerade som allsångskreatörer under första halvan av kvällen. I samband med allsjungandet var det quiz. Det lyckades alldeles utmärkt, det  var ingen som hade alla rätt. Vi fick dock beröm för valet av allsångerna.

img_0805Efter paus med mer hembakt var det dags för kvällens gäst: Christer Pilelöw från Karlshamn. Denne trogne arbetshäst som slitit för visan som kulturform i många år. Han framförde ett blandat visprogram med allt från otrogna taxichaufförer till kärlekens besvärligheter. Flera visor från Finland och Norge fanns med i programmet. Alltid när de nordiska visorna får plats. Publiken tackade med varma applåder och det var massor med positiva reaktioner.

FRIA TYGLAR tackar Christer för en fin visstund.

Besök i Skåne

En halvruggig novemberdag startade vi i gryningen. Snabba mil måt Skåne där vi skulle göra två spelningar på en dag. Först till en underbar träffpunkt i Staffanstorp där runt 100 personer bänkat sig för kaffe och visor. Det blev en värmande stund för FRIA TYGLAR och publiken. De visor vi valt ut gillades och det blev en del skratt och igenkännande nickar.

Bildresultat för lund bilder

Sedan var det dags att förflytta oss till Lund för en spelning på Kulturkrogen. Trevligt och mysigt men en aning lite med publik. Det är svårt att konkurrera med alla det enorma kulturutbudet som är i Lund. Dock var det tillräckligt många gäster för att vi skulle genomföra vårt program som gillades och berömdes. Därefter var det dags för övernattning och resa åter till västkusten efter en god frukost.

Bullar och ischias

Nytt viscafé på Sävedalens Folkets hus. Publiken kom som alltid i god tid. Om inte annat än för Ullas goda bullar. img_0776

Kvällens schema var som vanligt, lite snack av Fria Tyglar med vidhängande visor. Lite quiz på temat  nobelpristagare i litteratur. Ovanligt många hade alla rätt denna gång. Sedan kom en ung man från Nordiska folkhögskolans vislinje och framförde fyra visor, både eget och andras material. Han heter Leo Mathiasson. Ett namn som säkert kommer att låta tala om sig. Efter paus var det dags för kvällens gästartister, Ivar Sjögren och Martin Arnoldi. Bildresultat för ivar sjögren martin arnoldi

De gjorde ett uppträdande på cirka 45 minuter. Snygg stämsång, vackert gitarrspel, kända och okända visor. På publikens reaktioner kunde man avläsa att det var ett lyckat framträdande. De avslutade med en dansk visa. ”Go nu nat” som i mina öron var kvällens stora behållning. Som arrangörer var vi lyckliga men trötta efter avlutat program.img_0783

Stackars Anders hade en svårartad ischias som tröttade ut och gjorde ont. Men nu ser vi fram mot den 13/12 då Christer Pilelöw från Karlshamn är kvällens artist. Det blir även lite allsång och annat gott på lussedagens afton. Välkomna!

Ett kärt återseende

Den 25/10 spelade Fria Tyglar , för fjärde gången, vid Hällingsjöträffen i Björkängsvallens klubbstuga. Som alltid en trevlig och skön spelning. Denna gång hade vi lagt in ett quiz i programmet. Det mottogs med glädje och många skratt blev det när vi gav facit till frågorna. Och som alltid: Bra arrangemang och gott fika.

Varmt och skönt i Mölnlycke

För PRO i Mölnlycke spelade FRIA TYGLAR i Hulebäcksgymnasiets matsal. Stora glasrutor mot söder. Stark sol och 25 grader varmt på utsidan. Gissa om det blev varmt på insidan. Men vi svettades, spelade och trivdes. Likaså den nästan 100 PRO-medlemmar som satt i publiken. Som alltid, gott beröm för en bra spelning. Skönt att ha med sig.

”Fria Tyglar” 

”Fria Tyglar” visade sig bestå av tre ”mogna” män som spelade bas, luta och gitarr. Alla tre bidrog med väldigt samstämmig och klar och tydlig sång. De berättade inledningsvis om sig själva och sedan drog de snabbt igång med en massa kända och en del för de flesta inte så kända låtar. De spelade låtar av till exempel: Ola Magnell, Cornelis Vreeswijk, Evert Taube med flera.

Av applåderna att döma var framträdandet mycket uppskattat vilket även eftersnacket visade! Vår ordförande tackade ”Fria Tyglar” som fick en varm och avslutande applåd.

Bild och text Sven Helén

På ”Torpet”

I regn och blåst stod ett kalastält uppställt på det gamla varvsområdet vid Eriksberg. Varvet, ”Torpet”, är borta sedan flera år. Nu står det fina bostadshus där det förr vimlade av truckar, lastbilar, kärror och strävsamma varvsarbetare. I detta tält skulle det firas kalas för en sjuttioåring. Mycket folk och litet tält men allt ordande sig det blev en häftig spelning inför en lagom kalasglad publik.

Vill du se lite bilder och höra lite fint ljud kan du gå in på:

Bilder och ljud: Björn Carlström

Värt att minnas

Fria Tyglar på nya äventyr.

img_20161106_0004

Visst låter det som namnet på en ungdomsdeckare. Så är inte fallet, utan Fria Tyglar for ner i Smålands inland. Vid sjön Åsnen, i den lilla byn Hulevik, spelade vi i onsdags kväll.  Vilken spelning det blev! Ut ur skogen och ner mot sjön kom drygt 200 människor för att lyssna på oss. Helt fantastiskt. Trots att det var risk för regn (det kom sen fram mot slutet av spelningen) och att det aldrig varit någon viskonsert tidigare. För ett antal år sedan var det rock-konserter som gällde men nu var det som sagt visor på programmet. När vi var klara kom det fram massor med människor för att tacka. Det var superlativ så det räckte och blev över. Ljudet, textningen och blandningen av låtar lovprisades. Hela arrangemanget var helt magiskt. En ytterst liten skar människor med TED i spetsen gjorde det hela till en underbar spelupplevelse.

Denna ”T-semafor”, bevarad från den nedlagda järnvägen mellan Vislanda och Karlshamn, sägs var den sista i Sverige. Vacker!!!!

Visor på fullt allvar