Full-tid

Efter två veckors idogt turnerande för Speldax i Göteborg, (18 framträdanden) känns det skönt att få återgå till det vanliga livet. Dock har vi haft det roligt och det har varit otroligt lärorikt. Vi har haft förmånen att träffa många underbara människor. Att med visans hjälp sprida lite glädje i deras vardag känns som en gåva. Äldre människor som nu bor i särskilda boenden och ibland rena sjukhemsavdelningar. Människor som i sina liv stekt pannkakor, bäddat sängar, varit lärare, smeder, affärsbiträden o.s.v. Att för dem få ynnesten att spela, är fantastiskt. Stundtals fick jag känslan av att någon enstaka människa inte uppfattade vad vi sjöng men efter en stund kunde jag se hur de höll takten med sina fingrar eller fötter. Ibland kom det ett igenkännandes leende över deras läppar. Det var fina ögonblick så jag kunde se att vi nått in i deras medvetande. Vid samma tillfälle fanns det ibland människor som verkligen var på hugget och kunde all de gamla visorna. Som var med när det var roliga skämt i låtarna och som njöt hela under hela framträdandet. Med massor av beröm och önskan att vi ska återkomma, lämnar vi nu dessa två veckor bakom oss. Det känns verkligen som en fjäder i hatten nu när det är avslutat för denna gång.

Halvtid

Efter en veckas styvt turnerande inom Göteborgs kommun, har vi nu kommit fram till halvtid. Tio spelningar gjorda i de mest skiftande miljöer. Seniorträffar, äldreboenden, ”11-kaffe” på Allégården och inte minst spelning vid återinvigningen av Rosenlundsområdet vid ”Feskekörka”. En spelning som även var en del av ”Göteborgs-kalaset”. Roliga och intressanta spelningar hela veckan. Nu är det rast och vila några dagar, men snart är det dags igen

TRE GANSKA LÖSSLÄPPTA TYGLAR PÅ SCENEN VID ROSENLUND

Lund, Du Välsignade!

Åter uti Lund!

Denna lärdomens stad på Skånes bördiga åkrar. Ett besök i denna stad kan varmt rekommenderas. Mycket att se, lång historia och en väldig massa cyklar som är det första man ser om man är uppmärksam och det sista man ser om man inte är uppmärksam. Till denna stad for vi i FRIA TYGLAR för att medverka på Lunds Visfestival. Ett arrangemang som kan rekommenderas. Arrangörerna med Ivar Sjögren i spetsen hade skapat ett fantastisk evenemang. Vädret var underbart och det var en fröjd att vara där. Redan innan konserten träffade vi en massa goda vissångare vi inte träffat på länge. Jenny Almsenius, Sture Ekholm, Martin Arnoldi, Göran Sergel m fl. Glada återseenden och många skratt. Bland artisterna på festivalen kan nämnas. Tobias Trier från Danmark, Sanna Karlstedt, Sömandsorkestret fra Danmark, Dan Viktor Michael Klinke, Lars Demian, Jaques Werup plus ett antal till.

Sömandsorkestret spelar burleskjazz                             Stor och lyssnande publik.


Vårt framträdande belönades med starka applåder och glada tillrop. ”Nu har ni lagt ribban högt” var en kommentar som gladde oss. ”Tydligt textning och tätt samsjungna” var en annan bedömning från en på platsen närvarande vis-pedagog och teaterman.

Stärkta av alla positiva omdömen och några vältillverkade pilsner, vandrade vi lyckliga och glada åter till vårt trevliga hotell, vilket verkligen kan rekommenderas( Hotel Duxiana)

Sommar, sol, blixt och dunder!!

Många människor på plats, lokala musikanter från Kungälvs Ytterby, operettsångare med medföljande pianist (båda skickliga och publikvänliga) samt FRIA TYGLAR på scenen. Många låtar, dåliga vitsar, visor och musical-stycken på programmet. Solen som en blåslampa på artister och de trehundra i publiken. Svett, solhattar och längtan efter skugga. Programmet rullade på och en mycket välorganiserad fika i pausen fick folk att söka sig till skuggan. Kaffe med hembakt, mycket gott. Sedan var det dags igen och när FRIA TYGLAR kom upp på scenen i andra avdelningen kom åska med blixtar och muller. Himlen svartnade allt mer och regnet infann sig med full styrka. Till slut var det omöjligt att fortsätta programmet. Vi la av och räddade våra instrument från skyfallet. Elektriciteten stängdes ner och det var bara att ta på sig simdynor och hoppas att taket på logen vi satt i skulle hålla tätt. Det gjorde det och när regnet till slut upphörde var det inga kvar i publiken. De hade simmat hem. Så kan det var i nöjesbranschen. Bara att gilla läget och ta nya tag men det är en god erfarenhet att ta med sig. Bortsett från det okontrollerbara vädret var arrangemanget trevligt och Ytterby hembygdsförening skall ha allt beröm de kan få. Det drar en värdefull lans för den svenska visan.