Äntligen har det skett. Sommaren är så långt gången att båten har fått gå i havet igen. I år får den ligga vid en alldeles ny brygga, inte ligga på boj och vara utsatt för väder och vindar. Denna nya brygga känns underbart fin. En plats för kontemplation och kanske lite vissjungande med goda vänner. Plats finns det gott om för stilla stunder med gitarr, mat, dricka. Kanske rinner rimmen till så det kan bli lite nyskapande, vem vet? SALT är på väg upp till Strömstad nästa vecka för en spelning vilken jag hoppas mycket på. Sedan är planerna att det skall bära iväg ned till Halland för en inspelning i studio. Spännande upplevelse som väntar.
|
|||||
|
I år kväll hade Visans Vänner på Tjörn ett offentligt medlemsmöte på biblioteket i Skärhamn. Det var öppen scen så den som ville kunde komma fram och göra något på scenen. Mycket folk var det som kom. Alla ville inte upp på scenen men många var det, en 25-personers kör, en poet samt olika konstellationer från Visans Vänner. Ett underbart spretande program blev det och folk trivdes och trängdes i ett otroligt hett bibliotek. Lagom svettigt och rörigt, kanske något vi kan göra om. Det är alltid trevligt att göra program med närliggande konstformer.
Spelade med Visgruppen SALT på MX-club i Alingsås i går kväll. En trevlig lokal som drivs av två f.d musiker. De har ambitionen att inte endast har rockmusik på klubben utan även blanda med andra musikformer. Ett gott initiativ som denna gång inte föll alingsåsarna på läppen. Visserligen var det fredagen den trettonde men fler hade fått plats framför scenen. Kanske är det har med visor inte något som förknippas med en rockklubb? Hur som helst, vi delade kvällen med Keith Deling och det lev ett blandat och bra visprogram. De som kom för att lyssna fick valuta för pengarna och vi fick mycket beröm för vad vi gjorde. Som någon sa,”Dom vet inte vad dom missat, dom som stannat hemma”. Kanske får vi chansen att komma åter en annan gång, vem vet? Detta var temat då Visans Vänner på Tjörn träffades igår. Mycket samlevnad och mindre sex blev det men många fina kärleksvisor spelades. Åter igen blir jag häpen och glad över den enorma bredd av visor som medlemmarna sjunger. Månadsträffarna med Visans Vänner går fort. Ibland önskar jag att jag finge sitta flera timmar och bara lyssna. Dock hade vi svårt att komma in i lokalen igår. Någon ”vän av ordning” hade slagit igen dörren till den lokal som vi använder. Detta trots att det fanns ett anslag om att den skulle vara öppen till sent. En mycket vänlig husmor förbarmade sig över oss och kom med en nyckel. Mycket bussigt gjort! Allt löste sig till slut och vi kunde sjunga och spela av hjärtans lust. Idag är det långfredag och stundtals så snöar det ute men inte kan man väl vänta sig något annat denna tid på året. Bara att se framtiden an! Ack, intet blir vad man tänkt. Spelningen på TUR-mässan i Göteborg fick ställas in då Visgruppen SALT började likna de tio färgade pojkarna. En fick influensa med feber osv, en fick en tandinfektion som försatte honom ur stridbart skick och för egen del var det den gamle Montezuma som visade att han fortfarande vill hämnas. Sitsen på toastolen fick aldrig chans att svalna mellan besöken. Ack, ja! När endast 25 % av oss var vid något så när full vigör, beslöt vi att lämna WO. Kanske får vi möjlighet någon annan mässa, vem vet. I mitt fall är viktnedgången på cirka sex kilo sedan i lördags. Kan verka gott men det absolut fel sätt att banta på. Nu är förhoppningen att vi alla återfinner våra rosiga och friska kinder så vi åter kan spela och var nöjda. Här ner vid fjorden händer det saker i naturen. Tussilago, huggorm, strandskata, lärkor gör att det spritter i strängarna. I två dagar har jag kunnat njuta av ett fantastiskt vårväder. All världens ondska och oro stannar på andra sidan vattnet. Måsar, trutar, kråkor och skator väsnas och har väl som alla fåglar så här års hormonrubbningar och sitter och gapar efter en kär vän att umgås med. Själv sitter jag med en 23-årig rom i kvällningen och bara njuter av att finnas till. På söndag bär det iväg till Turistmässan i Göteborg för en spelning i montern för Södra Bohuslän – spännande! Visans Vänner på Tjörn hade idag en konsert till minne av Evert Taubes födelse. Jag hade förmånen att få vara med. Det var helt fullt i salongen på Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn. Om fler kommit in hade brandmyndigheten haft anmärkning att ge. Men som sagt, fullt hus och fullt ös. Första avdelningen var vikt åt Visans Vänner som med flera olika konstellationer framträdde med känt och okänt av Evert Taube. Andra avdelningens artister var det en värme att se och höra. Tre unga vissångare, Tjörnbor alla tre, framträdde med kläm och bravur. Först Christian Levin som ensam men utan synbar nervositet tolkade två välkända visor. Därefter kom duon Johan och Petter och gav oss prov på sina Taube-tolkningar. Att höra dessa unga killar framföra Taubes visor på detta sätt, gör att jag med glädje och viss förtröstan kan se frmtiden an när det gäller återväxten inom viskonsten. Jag vet att de även framför många andra visor och även andra musikstilar med gott resultat. Jag får heller inte glömma att nämna den fantastiska insats som gjordes av Skärhamnstrubaduren och Taube-tolkaren Axel Falk.
Christian Levin Johan & Petter Den välpackade publiken Gårdagskvällens spelning för byalaget i Kyrkesund, blev en lyckad tillställning. Dock saknade SALT sin fjärde medlem Bosse som just nu steker kroppen på Hundöarna. Lokalen var helt fullspikad och publiken på strålande humör. Som vanligt var det Kyrkesundsborna som ställde upp för sin lokal, ”Sumpen”, och för hela samhället. Stämningen på topp och det smittade av sig till oss som var på scenen. Den gode Göran hade med sig ett antal låtar som vi visserligen kände till men aldrig övat. Men med friskt mod och lite förstånd gav oss på dessa låtar. Det blev en veritabel succé när vi startade med ”Livet är en fest”. Ribban var nu lagd och sedan var det bara att ösa på. Extra hjälp med att höja stämningen fick vi när min son Kalle äntrade scenen och fick publikens hela intresse. Utan tvekan fick han kvällen kraftigaste applåder och bifall. Publiken sjöng med i många av låtarna vi spelade och i drickepauserna fick de chans att språka med varandra. Nog så viktigt när man jobbar och gnor hela veckan. Det var tredje gången vi var och spelade på byalagets pub-kväll och vi hoppas få komma åter om ett år eller så.
Gubbar i full frihet Ätteläggen Görans spelordning Med Visgruppen SALT har vi nu varit ute på två träffpunkter för något äldre kvinnor och män. En fin visstund på Floda församlingshem en kall och vintrig tisdag och en trevlig spelning i dag på Träffpunkt Mosaiken i Partille. Två spelningar som mottogs med glädje och många leenden. Tacksamma åhörare som efter kom fram och tackade för det lite annorlunda låtval vi har i SALT. Det är med stor glädje jag känner när vi är ute på denna typ av spelningar. Kanske förgyller vi någon människas liv en liten stund då tankar på ensamhet, åldrandets bekymmer och eventuell sjukdom förträngs. Visgruppen SALT spelade för Aktiva Seniorer på Lundby församlingshem igår. Fullt till sista plats med en engagerad publik som gav oss toppbetyg. Tacksamt men det är inte svårt att spela för en publik som är lyssnade och intresserad. Det är publiken som ska ha toppbetyg! Många kände igen visorna om sjömannens liv som Anders Wällhed skrivit och Bosse Andersson satt musik till. Samtidigt reflekterade jag över att ; Här skall man åka och spela för pensionärer och den första man träffar på när man kommer dit är en gammal barndomskamrat. Dags att omvärdera begreppet pensionär, tror jag. Det är mer och mer så att publiken är intresserad av Bob Dylan än om Evert Taube. För min del kan bägge dessa giganter inom musiken samsas i ett visprogram. |
|||||
|
Copyright © 2012 Visor vid fjorden - All Rights Reserved |
|||||
